Cykeldelen på Honu: 827 höjdmeter som känns som dubbelt så många

Banan i korthet

90,1 km med start från Kohala Coast, ut på Queen Ka`ahumanu Highway till Hawi och tillbaka. Det är norra halvan av cykelbanan på Ironman-VM: samma asfalt, samma vind, samma svarta lava längs sidorna. Den officiella höjdskillnaden är 827 m, en siffra som på pappret inte skrämmer någon. Lita inte på siffran.

Strukturen är enkel: en lång, falskt flack stigning på 1-3% i cirka 18 km mot Hawi, med den brantaste punkten på 5,6% på ett kort parti, sedan mycket platt väg och utförskörning på vägen tillbaka. Den detaljerade höjdprofilen hittar du på PJAMM; den officiella banan finns på Ironmans bansida.

Den verkliga motståndaren: vinden

Vinden är anledningen till att det här loppet nämns i forum som ett av de tuffaste 70.3-loppen i USA. Mot Hawi kan du räkna med motvind och byig sidvind. På vägen tillbaka blir det cross-tailwind i utförskörningen: snabbt, men inte avslappnande. Flera race reports på Slowtwitch pekar på att de som lyckades hålla sig stabila i aeropositionen klarade sig bra; de som reste sig vid varje vindby tappade minuter och skärpa.

Vad du gör i praktiken:

• Hjul: är du inte säker med höga fälgar i crosswind, välj en medelhög profil. En vindby på 40+ km/h i en utförskörning är inte rätt tillfälle att upptäcka dina gränser.
• Position: träna på att hålla aeropositionen i sidvind, inte bara på watt. Stadiga händer på bågarna, avslappnade axlar.
• Test: gör minst 2-3 långpass i blåsiga förhållanden före loppet. Blåser det inte där du bor, överväg en rekognoseringstur på plats dagarna innan.

Pacing: den falska flacken är en fälla

Den falskt flacka vägen med motvind mot Hawi lockar dig att trycka på för hårt: farten är låg, egot protesterar och watten stiger utan att du märker det. Det är dagens dyraste misstag. Den snabba returen ger dig tid nästan gratis; löpningen i värmen förlåter däremot inte den som spenderat för mycket.

Praktisk regel: sätt ett watt-tak (eller tak för upplevd ansträngning) för sträckan mot Hawi och håll det även när du rullar i 22 km/h. Tiderna här är generellt långsammare än på banor med mer klättring: top-10% år 2019 gick i mål på 5:24, cirka 20-35 minuter långsammare än jämförbara lopp som St. George. Planera dina splits därefter: 3:05 är ett solitt medelmål, 2:45 är redan en snabb cykeldel på den här banan.

Punkteringar: en konkret risk

Rapporterna vittnar om många punkteringar på grund av taggar vid vägkanterna, även under rekognoseringsturerna. Checklista:

• Nya däck eller däck i toppskick, inga slitna däck med ursäkten "de håller nog".
• Sealant om du kör tubeless, annars två reservslangar och CO2.
• Under loppet: gena inte i kurvorna vid vägkanten och lämna aldrig asfalten.

Utväxling och materiel

Med en maxlutning på 5,6% på ett kort parti behövs ingen klätterutväxling: en compact med 28 bak räcker mer än väl för alla. Resten handlar om aerodynamik och stabilitet. Full aeroflaska vid starten och en seriös vätskeplan: värmen börjar på cykeln, inte i T2.

Beslutet du måste fatta

Skriv ner svart på vitt före loppet: målwatt mot Hawi, målwatt på returen, hjulprofil utifrån din trygghet i crosswind. Om vinden på tävlingsdagen är starkare än väntat, sänk målet med 3-5% och acceptera den långsammare splitten. Här vinner man inte loppet på cykeln: man överlever den bra för att kunna springa bra.